One Market. One Wallet.

TL;DR – One Market. One Wallet.

This project is from my masters studies at Kristianstad University. I really enjoyed the course. Very inspiring and opening a lot of new perspectives on design for me. The text below is the essay I wrote as a part of the course. Oh, yes, it’s only in swedish.

The link above is one of the two applications I created to manifest the plausible parallell world I created. Enjoy!

/Fredrik

Vilka offrar vi för att rädda klimatet?

Jag är en teknikevangelist. Min första dator fick jag 1980 som sexåring. En VIC-20 från Commodore som snabbt byttes till en Commodore-64. Att ha en egen dator gav mig väldigt mycket erfarenhet under min uppväxt. Jag lärde mig allt från att göra grafik, programmera Basic, till att hitta sammanhang där jag delade spel och umgicks med datorn i centrum. Min drivkraft var hela tiden att testa, utvärdera och försöka förstå vad jag upplevde. Kunde det vara en pusselbit till mitt framtida liv? Kanske en del som kunde göra livet enklare och bättre?

Nyfikenheten och lusten att experimentera från min barndom, kombinerat med min vilja att diskutera frågor jag anser viktiga, gör att jag vill att mitt projekt ska vara både experimentellt och diskursivt utifrån Tharp & Tharps fyrfältsramverk. (Tharp, Bruce. M & Tharp, Stephanie M (2018) s.49-52)

Jakten på mitt spekulativa projekt

Processen för att skapa mitt spekulativa designprojekt började med att leta efter en gemensam sanning, eller utmaning, som många människor kunde enas om är något att sträva mot. Först vände jag mig till den gyllene regeln, att behandla andra som du själv vill bli behandlad, som en etisk minsta gemensamma nämnare för människan. Genom begränsningar skapade båda av mig själv, och via återkoppling från lärare och studiekamrater, valde jag att skapa ett projekt med utgångspunkt från min egen värld på Södermalm i Stockholm. Innan jag visar den vill jag dela min resa dit.

En etisk minsta gemensamma nämnare

Lust och intresse. Ingångsvärden när jag ställde mig frågan vad jag ville använda kursen att utveckla mig inom. Eftersom jag är intresserad av relationer och interaktioner mellan människa och maskin, startade mitt sökande efter ett projekt med en idé om en röstapplikation, som används av alla människor i världen. Röstapplikationen skulle vara en AI-tjänst som levde med en person genom livet. En guide som förbättrade personen och hjälpte  den att nå sin fulla potential. Allt med hjälp av en blockkedja där alla handlingar låstes in per person. 

Jag började direkt att diskutera min idé med både studiekamrater och vänner. Sammantaget var återkopplingen jag fick att idén väckte intressanta frågeställningar. Något som bekräftades när jag testade idén på det första seminariet. Vem har t ex. rätt att bestämma vad en bra eller dålig handling är?

Återkopplingen på seminariet pekade ut svårigheten med att definiera vad den gyllene regeln ska innebära. Vems tolkning äger företräde? Vad händer om en person bryter mot den gyllene regeln? Finns det efterverkningar? Vad är egentligen gott eller ont?  Att utgå från att tjänsten ska användas av 8 miljarder människor var att dra tanken för långt. Jag insåg då att jag behövde sätta gränser för att min idé skulle vara genomförbar. 

Under seminariet kom flera referenser upp till populärkultur och verkliga exempel upp. Den första referensen var till avsnittet Nosedive i serien Black Mirror där social ranking är ett bärande element. (Nosedive (2016))  Den andra var det system med sociala poäng som implementerats i Kina och är en del av statens övervakning och premiering av laglydiga medborgare. (Det Kinesiska Experimentet (2019))

Min slutsats från att ha tittat på dokumentärfilmen Det Kinesiska Experimentet (2019), om det kinesiska social poängsystemet är att de som kan dra nytta av systemet tycker om det. Det kan t ex. gälla personer som tillhör majoritetsbefolkningen, är välutbildade och inte har en åsikt som avviker mot det styrande partiet. För personer som hamnar i andra änden av måttstocken är systemet inte att föredra. Där jämförs det i flera fall som ett regelrätt sätt att skapa husarresten för dissidenter då deras rörelsefrihet begränsas.

Min slutsats från den första iterationen av mitt spekulativa designprojekt blev att en begränsning behövs för att göra det mer greppbart. Dessutom ville jag ha en ny vinkel som kontrasterar med det social poängsystemet som införts i Kina genom att hitta en historia som kunde vara enklare att sympatisera med från mitt perspektiv.

Katolska kyrkans justerade sakrament

Jag utforskade ett nytt narrativ genom att skissa på en digital tjänst för katoliker. Bakgrunden var att en ny påve ville komma till rätta med missdåd kyrkan gjort sig skyldig till med hjälp av en digital tjänst. Min tanke var att chippa de troende vid konfirmationen så att deras handlingar gick att följa löpande genom livet. En enkel och kittlande idé. Det reste många intressanta frågeställningar;  Hur skulle det omfördela och förändra makten inom kyrkan? Skulle vissa personer bli mindre viktiga? Vad skulle hända med kyrkans makt? Skulle det finnas fysiska signaler som visade att en troende var chippad? Hur skulle beteendet gå att följa? Via en tjänst där summan av alla gärningar presenterades? 

Min intention att skapa en tjänst som var god och förde något gott med sig kom på skam. Dels är jag själv inte troende katolik. Vilket gör att jag inte blir trovärdig när jag använder katolicismen som fond för mitt projekt. (Tharp, Bruce. M & Tharp, Stephanie M (2018) s.161)

Samtidigt insåg jag att trots de intressanta frågeställningarna jag funnit var det något mer som höll mig tillbaka. Poletten trillade ner när jag läste Dunne & Rabys Speculative Everything, som uttrycker det såhär:

“Although essential most of the time, design’s inbuilt optimism can greatly complicate things, first, as a form of denial that the problems we face are more serious than they appear, and second, by channeling energy and resources into fiddling with the world out there rather than the ideas and attitudes inside our heads that shape the world out there.” (Dunne, A. & Raby, F. (2013) s. 2)

Min slutsats av den andra iterationen av idéer gjorde att jag själv ville visa något som inte enbart förde något gott med sig. Istället ville jag skildra en mer komplex bild av vad som kan vara gott och ont. 

Konsten att designa bort klimatförändringarna

Utifrån närhetsprincipen landade jag i ett projekt som lyfte utmaningen med klimatförändringarna. För mig blev det personligt och nära, eftersom alla i min omgivning diskuterar och funderar över vad klimatförändringarna kommer att innebära i framtiden. Inte minst för våra barn och kommande generationer. Frågeställningen hade därmed utvecklats från att hitta en gemensam etisk nämnare för mänskligheten, till att undersöka hur en möjlig framtid skulle kunna se ut för att designa bort klimatförändringarna. Ett spännande spekulativt projekt där jag kunde dra nytta av min nyfikenhet och att vara frågvis (Tharp, B.M., & Tharp, S. M. (2018) s. 139).

Under den design charette jag genomförde ville jag undersöka vad som skulle få människor att vilja vara en del av ett socialt poängsystem. Jag dolde min intention för mina studiekamrater och ställde följande fråga till dem:

“Hur kan vi skapa ett socialt poängsystem som en vill vara en del av?”

Utifrån frågan lät jag gruppen arbeta enskilt i fem minuter med hjälp av metoden Brainwriting. (Figur 1) Det gjorde att deltagarna genererade ett antal svar på frågan. Utifrån det svar de själva ansåg bäst fick gruppen sen skapa ett eget koncept, eller funktion som jag kunde ta med i mitt arbete. (Figur 2) 

Den återkoppling jag främst fastnade för var:

• Det viktigaste för mig från Oscars återkoppling var att decentralisera systemet så att det ger möjlighet till påverkan och att det är transparent, samt bygger på tillit.
• Det jag tar med mig från Moas återkoppling var att det behöver bli en norm. Att ett deltagande förväntas av alla i samhället.
• Jag tar med mig att det är mänskligt att vara god och offra sig. Inte minst för sin familj från Nusses återkoppling.

Jag använde återkopplingen jag fick genom att:

• skapa en kryptovaluta som kallas CO2 och en helt transparent marknadsplats.
• utgå från att alla i Sverige använder kryptovalutan och marknadsplatsen. Detta eftersom det har blivit en norm att ställa upp fullt ut för att rädda klimatet.

Personerna som agerar i den värld jag byggt upp deltar trots personliga utmaningarna de upplever med det nya systemet. De är lojala och gör uppoffringar för att rädda världen. Detta är i linje med vad invånare i Kina anser om det sociala poängsystemet, som både har vinnare och förlorare. (Det kinesiska experimentet (2019))

Inspiration till mitt gestaltande arbete

Under kursen har de populärkulturella referenserna betytt mycket. Jag har valt att lyfta fram de fyra främsta källorna till inspiration för att gestalta mitt projekt:

1. George Orwells 1984 med ett centraliserat system där storebror ser dig. Själva tanken att individen behöver göra uppoffringar för att det gemensamma ska bli bra. Även att världen styrs av få är något som jag tagit med i min värld. Inte genom att vara oligark, men istället att det är några få multinationella företag som styr marknaden. (Orwell, George (2007 [1949]) Nitton åttiofyra : 1984)
2. Filmen In Time är intressant utifrån att den har en helt ny valuta. Och att valutan är kopplad till människans överlevnad. I filmen är det tid kvar att leva efter sin 25-årsdag. I mitt system är det mängden koldioxid som är begränsad och som ändrar levnadsvillkoren radikalt. Också för människans överlevnad om än på längre sikt. (In Time (2011))
3. Avsnittet ARKANGEL från serien Black Mirror är intressant då det trycker på hur viktigt det är med frihet. Att friheten har ett pris. Frågan är här hur mycket frihet vi är beredda att ge upp för att rädda klimatet. (ARKANGEL (2017))
4. CYBERSYN implementerades av president Allende i Chile under 1971-1973 för att centralisera produktionsapparaten i landet. Alla större produktionsanläggningar var uppkopplade i ett nätverk där alla beslut togs centralt. Något som även blivit tydligt i mitt projekt med hjälp av full transparens ner på plånboks nivå med hjälp av en blockkedja och en marknadsplats där alla varor och tjänster köps och säljs. (The Planning Machine (2014))

Det som är designat eller redan finns

Det finns flera exempel på delar av det system jag sätter upp förutom Kinas sociala poängsystem. Ett exempel är när en kreditupplysning görs för att ta lån eller att starta ett nytt mobilabonnemang. Det finns kundklubbar där rabatter byts mot att kunden delar information om sina inköp. Det parat med att vi i Sverige redan nu betalar merparten av våra inköp av varor och tjänster med digitala betalsätt. (Så betalar svenskarna 2020 (2020)) Dessa exempel sammantaget ger enligt mig en trovärdig grund för mitt projekt att vila på.

De verkligheter jag tog hänsyn till och som även gav mig avgränsningar i projektet var t ex. hur mitt system kan hållas så fritt från hackers som möjligt. Min tanke är att genom att använda tekniken med en blockkedja där alla transaktioner sparas och distribueras gör det i praktiken omöjligt att hacka systemet. Vidare har jag bestämt att den nya valutan jag skapar i form av CO2 inte kommer gå att ärva. Varken i positiv bemärkelse att en förmögenhet kan gå i arv. Inte heller så att en skuld ska kan skickas vidare till nästkommande generation. Jag försökte också att ringa in andra premier eller fördelar som deltagare i mitt system skulle få. Dock utan att hitta några. Att genomföra min förändring skulle innebära väldigt stor omställning för många människor.

Jag spekulerade i hur stadsbilden skulle förändras och här följer ett urval av de frågor jag ställde mig, som helt säkert bara är en bråkdel av det projektets realiserande skulle innebära. Hur kommer gator och torg att se ut när det inte längre behövs plats för bilar och bussar? Vad kommer att finnas i deras ställe? Hur kommer klimatet att förändras med den klimatförändring människan redan orsakat? Kommer faunan att justeras med växtlighet som är mer sydeuropeisk? 

Många av de här idéerna gav mig visuella tankar som jag funderade på att ta vidare.  De handlade om att skapa fotomontage av kända miljöer på Södermalm utifrån de förändrade förutsättningarna enligt frågeställningarna ovan och hur stadsbilden då skulle se ut. Det som till slut fällde avgörandet för hur jag ville gestalta mitt projekt var att jag ville göra en digital design som kunde ta plats i min portfolio.

Mitt spekulativa projekt, One Market. One Wallet.